Göran's History  
Mina intressen förr och nu

J35 Draken

De fullt operativa Jaktflygplanen vid F16

Allmänt
Detta flygplan utvecklades efter utvärdering av ett projektutkast från december 1949 av ”Flygplan Typ 1220” och senare ”Typ 1250”, ett enkelt deltavingat flygplan med robotbeväpning och en toppfart strax över ljudhastigheten Mach 1. I oktober 1951 hade en preliminär projektspecifikation för ”Flygplan Typ 1250” framtagits för robotbeväpning och för direktanfall. 35-1 röd U flög 25 oktober 1955 och passerade ljudvallen, Mach 1 den 26 januari 1956 utan besvär. Av total 19 tillverkade flygplan enbart för provändamål utgjorde 13 st specifika provflygplan för de olika versionerna.

Motorer
Draken fick den brittiska Rolls-Royce RR fick i Avon-motorer RR Mk.48A, i FV RM6B (J35A, J35B och SK35C) med dragkraften 4890 kp (6520 kp med EBK) och RR Mk.60, i RM6C J35D, S35E och J35F) med dragkraften 5845 kp (7880 kp med EBK).

Flera versioner
Flygplan 35 Draken projekterades i första hand som jaktflygplan och byggdes i fyra versioner, J35A, J35B, J35D och J35F. Dessutom tillverkades ett skolflygplanet SK35C och ett spaningsflygplan S35E. Totalt tillverkades 615 flygplan SAAB35 under åren 1960-1972.

Integrerad avionik
SAAB35 Draken hade en omfattande avionikutrustning som var väl integrerade med varandra och utformade med mycken automatik. Härmed kom den utvecklade avioniken i Flygplan 35 att starkt påverkade flygplanets värde som krigsflygplan. Dessa utrustningar var mycket påverkade i sin utformning av det samarbete som 35-systemet skulle ha med det samtida utvecklade Stridsledningssystem STRIL 60.

Stridsledningssystemet STRIL 60.
Jaktflygplan kunde inte bara på måfå sändas till väders, endast med ett ungefärligt målläge och flygriktning för att sedan slumpmässigt leta efter dessa. Det var en dålig strategi som kostade mycken bränsle och tid. Med erfarenheterna från ”Slaget om England” under VK II 1939 byggdes därför i Sverige i slutet av 1940-talet upp ett likartat Stridsledningssystem som stöd för att leda våra jaktflygplan till rätt mål vid ett angrepp på Sverige. Systemet var fullt utbyggt i början på 1950-talet och fick då benämningen STRIL 50. Systemets kärna var en Luftförsvarscentral LFC varifrån en Jaktledare JAL med sin stab skulle ta beslut om insats. Dessa LFC var placerade under jord i bergutrymmen och orienterade i dåvarande luftförsvarssektorer, Övre- resp Nedre Norrland, Mitt och Syd. Systemet var helt manuellt och radarindikeringarna från Spaningsradar PS-41 indikatorer plottrades med klotsar på ett kartbord. Efter beslut om insats tog en Radarjaktledare Rrjal över ledningen av jakten vid Jaktradar PJ-21 PPI -indikator som leddes via radio och talinformation.
J35 Drakens olika versioner skapades alltså, med hjälp av den begynnande moderna flygelektroniken till ett integrerat System J35A,B,D,F inkluderat radio, olika radar och sikten samt flygdatasystem. Detta kunde tillsammans med ett fullt utvecklat STRIL 60-systemet med modernare spaningsradar PS-08 och digitaliserat Indikatorsystem via radarkontakt och digitalt radiosamband intimt arbetade för att optimalt nyttja jaktflygplanen i alla väder och mörker i hela dess taktiska register. Denna ”resa” som jaktflygplanet med hjälp av STRIL 60 skulle göra från start till landning, fick tidigt benämningen ”jaktcycel” . Mången personal av olika kategorier var involverade i denna cycel, även kallad jaktprofil för att ett jaktuppdrag skulle kunna genomföras. Där ingick ledningspersonal och tekniker i LFC, piloter i flygplanen och flygplantekniker för service- och felavhjälpande underhåll på System J35. STRIL 60-system hade alltså en stor roll i jaktstrategin och betydelse för ledningen av jaktflygplanen fram till ett bra utgångsläge där jaktens egna målinmätningsystem MIS kunde ta vid.
STRIL 60-systemet moderniserades efter hand som tekniken gjorde framsteg med nya radarstationer och datorer samt var i drift över hela "kalla krigets" epok.

J35Adam
Bakgrund
Under andra världskriget utvecklades jaktflyget för att bekämpa bombflyget, som i huvudsak verkade med insatser mot mål med stor utbredning som industriområden men även bostadsområden i terroriserande syfte. De utrustades även för attackuppdrag. Jaktflygplanen var försedda med kanoner och raketer och senare även med målsökande robotbeväpning. Hotbilden mot Sverige - Sovjetisk invasion med bombflyg över Östersjön på hög höjd och med kärnvapen – var högst påtaglig under det kalla krigets första hälft. Därför var det viktigt att jaktflyget hade prestanda och beväpning för att kunna nå och bekämpa detta hot.
Parallellt med utvecklingen
av J35 Draken pågick vid KFF robotbyrå ett intensivt utvecklingsarbete på en målsökande robot. Utvecklingsarbetet avbröts dock och som ersättning anskaffades amerikanska IR- och radarmålsökande jaktrobotar till Drakenflygplanen.
Som första jaktversion
av Draken tillverkades J35A vilka endast bestyckades med IR-robotar för anfall bakifrån.

Tillverkning och leveranser
J35A i sitt slutliga serieutförande flög för första gången i februari 1958. Mellan mars 1960 och december 1961 levererade Saab 82 st J35A till flygvapnet FV. 1961 återlevererades 25 st J35A ur den första leveransen till Saab för ombyggnad till SK35C. 1963 omfördelades samtliga J35A till F16 efter införande av en del modifieringar vid Saab.

Beväpningsalternativ
J35A kunde bära 2-4 jaktrobot RB24B Sidewinder och hade 2 st 30 mm Automatkanoner AKAN med 90 skott för jaktkuppdrag samt bära 12 st 13.5 cm Attackraketer ARAK för attackuppdrag

Avioniksystemet
J35A avsågs att bli det första systemflygplan i Drakenfamiljen. Så blev det dock inte och alternativa utrustningar från Europa och USA integreras i J35A avioniksystem. Av dessa kan nämnas Siktesradarn från Frankrike och Flyglägesanläggningen och Styrautomaten från USA.
En utförlig beskrivning finns på AEF W-sida Avioniksystem.

Avvecklingen.
J35A var som jaktflygplan operativ i flygvapnet under 18 år och började avvecklades 1977.
På några platser i Europa finns exemplar av J35A uppställda samt vid FVM och Uppsala Garnison (gamla F16) och andra platser i Sverige.

J35Filip
Bakgrund
Bakgrunden till J35F systemutformning var som för J35A och senare versioner J35B och J35D, att söka bekämpa bombflygplan på hög höjd. Hotbilden hade genom underrättelser givit vid handen att målens maximala fart under början av 1960-talet ökat till M 1.5. Man befarade också att den skulle öka ytterligare från början av 1970-talet till M 2.0 och mycket hög höjd vilket verifierades 1974 då det sovjetiska bomb- och attackflygplanet Tu 26 (Tu22M) togs i drift. Härvid räckte J35A och B motorer till och en starkare motor RM6C hade därför installeras i J35D som blev den första versionen av Draken med denna motor.
Sverige och Kungliga Flygförvaltningen KFF hade dessutom, med ett avtal från 1952 om teknologiskt utbyte mellan Sverige och USA som grund, under slutet av 1950-talet fått tillstånd att anskaffa och licenstillverka Falcon-robotar från USA, i Sverige benämnda RB27 och RB28. Robotarnas målsökarkapacitet medgav anfall i alla riktningar mot målet. J35F blev därmed utrustade som det från början var tänkt för Draken, med avionik och vapen för anfall mot stora mål på mötande kurs i alla väder och i mörker.

Tillverkning och leveranser
Grundflygplanet
var i stort lika som J35D men hade en mer omfattande avionik. Flygplanet betecknades under projektstadiet för J35B3 samt flög i provserieutförande första gången 22 december 1961. Vid leveranserna från Saab hade alla flygplan den planerade utrustningen. Under tillverkningen av de första flygplanen anskaffades en IR-spanare med följefunktion som komplement till siktesradarn. Integreringen av denne medförde, för att skilja delversionerna åt att J35F utan IR-spanare benämndes J35F1 och flygplan med IR-utrustning benämndes J35F2. IR-spanaren medförde vissa taktiska fördelar och för att skilja delversionerna åt i STRIL 60-systemet fick J35F1 udda anropssignalnummer och J35F2 jämna dito.
J35F levererades från SAAB under tiden 1966 - 1971 i 230 exemplar varav de första 100 utgjordes av J35F1. De fördelades på fem flygflottiljer och utgjorde då tretton operativa divisioner.
Till F16 levererades under 1976 - 1977 50 st J35F1 vilka ersatte J35A som avvecklades.

Beväpningsalternativ
J35F kunde bära
2-4 jaktrobotar RB27 och/eller RB28 Falcon eller RB24B Sidewinder (från 1978 RB24J)och hade 1 st 30 mm AKAN med 90 skott för jaktuppdrag. För attackuppdrag kunde J35F lasta tolv 13.5 ARAK och två kapslar 7.5 cm Jaktraketer JRAK i varje 19 raketer i varje kapsel.

Avioniksystemet
J35F var i stort
ett komplett systemflygplan där dess totalfunktion, genom avioniken var helt integrerat i flygplanet samt med stridsledningssystem STRIL 60. Detta medförde att flygplanet dels kunde ledas med digital styrdataöverföring från STRIL 60 och dess Rrjal fram till utgångsläge för Direktanfall DA och dels presentera styr- och tidsinformation till föraren innan avfyring av valda jaktrobotar.
En utförlig beskrivning finns på AEF W-sida Avioniksystem.

Avvecklingen
Mellan 1973 och 1982
avvecklas fem divisioner J35F1 / J35F2 i olika omgångar. 
Ett överskott av operativa J35F började successivt uppstå i flygvapnet och det beslutas att i beredskapssyfte och för eventuellt framtida behov förrådsställa J35F2 med liten flygtid samt avveckla J35F1 med hög gångtid.
1976 tilldelas F16 två divisioner J35F1 samt såldes sex J35F1 till Finland.
1983 tilldelas F16 en division J35F1, vilken var placerad på vid F18 i Tullinge sedan 1981 och benämndes allmänt för ”Huvudstadsjakten”.
1986 avvecklar F16 två divisioner J35F1 och 18 J35F1 såldes till Finland. Vidare fanns 67 J35F2 förrådsställda i Barkarby (F8) och Säve (F9) berghangarer samt vid Flygvapnets Halmstadsskolor (F14).
1987 fanns i flygvapnet endast tre divisioner J35F, dom flesta J35F2 vilka var stationerade på F10 (Ängelholm).
J35F var som jaktflygplan i operativ tjänst i flygvapnet under 26 år och hade avvecklats helt 1991.
Ett flertal J35F finns bevarade dels vid FVM och dels vid olika museer bl a som monument på pelare samt andra anläggningar och utomlands.

fpl351
35-1 röd U landar efter första flygningen

fpl356
35-6 startklar för prov med Falconrobotar.

ps08     ps08ind
Spaningsradar PS-08    PS-08 Operativpanel

j35fjaktprof

System J35F jaktprofil med Robotbeväpning RB27/28 och digital Styrdataöverföring.
Profilen i viss mån även representativ för System J35B/D.
Större bild.

tu16
Tu 16 BADGER med kärnvapen

j35amme
J35A Draken med fälltank

j35abev
Beväpningsalternativ jakt J35A

tu22
Sovjetisk kärnvapenbombare Tu 22 BLINDER
för överljudsfart M 1.5.

tu26
Sovjetisk bombare Tu 26 BACFIRE med kärnvapen och för dubbla ljudhastigheten.

j35f1_m_rb
35F1 med fyra Falcon jaktrobotar, två RB27 under kroppen och två RB28 under vingarna.

j35f2mrb27
J35F2 med två fälltankar FT under kroppen och två RB27 under vingarna.

bevj35f4rb
Beväpningsalternativ jakt J35F

bevj35fft2rb
Beväpningsalternativ jakt med FT J35F